Lits sockendräkter
I början av 1980-talet tillsatte Lits hembygdsförening en kommitté för att få en sammanställning av dräkterna, kvinnodräkten från mitten av 1930-talet och mansdräkten från mitten av 1950-talet. I kommittén ingick Annabritt Nilsson, Hölje, Märta Andersson, Söre, Inga-Märta Söderström, Hölje, Barbro Berg, Källåsen och Gertrud Jonsson, Söre. Jag har använt mig av deras omsorgsfulla dokumentation men även uppdaterat där så behövts.
Kvinnodräkten
Dräkten är komponerad i mitten av 1930-talet och kallas därför 30-talsdräkt.
Vid den stora dräktinventeringen i länet åren 1933-1935 visade det sig att Lits socken saknade en genuin gammal dräkt att använda som förlaga. På grund av detta blev arbetet att ta fram en dräkt komplicerat. Det var åtskilliga timmar som Stina Larsson i Boda och Ingeborg Hansson i Kosta lade ner på arbetet med att konsturera dräkten. Kvinnorna i bygden sydde upp egna dräkter och deltog i den stora dräktparaden som gick av stapeln på Jamtli annandag pingst 1935. För att öka intresset för folkdräktsarbetet inför den stora finalen på Jamtli delades priser ut i olika kategorier. Det bedömdes utifrån dräkternas modelltrohet, materialets kvalitet samt hur välsydda de var. Antalet deltagare från varje socken men hänsyn till den kvinnliga folkmängd och deltagarantalet. Dräkter och antalet deltagare från varje socken skulle anmälas i förväg för att kunna bedömas av en kommitté bestående av Heimbygdas slöjdnämnd. Landshövding Mortimer Munck af Rosenschöld var prisutdelare. Priser hade skänkts av bl.a. H.K.H. Kronprinsessan Louise. Hennes hederspris gick till Lits socken för ”minutiös modelltrohet, utomordentlig välsyddhet och största absoluta antal deltagare i paraden.” Över hundra kvinnor deltog från Lits socken. Sammanlagd deltog över 1000 personer i dräktparaden. En brudkrona som var Landshövdingeparet Munck af Rosenschöld hederspris gick till Kyrkås socken för största antal deltagare i förhållande till kvinnliga innevånarantalet i socknen. Över 21 % av Kyrkås sockens kvinnor deltog. Pokalen som Lits socken prisades med finns utställd i glasmontern i Lits kyrka. Kyrkås brudkronan finns till utlåning för brudpar och är man intresserad av att se den så går det bra att kontakt pastorsexpeditionen.
Överdelen (blusen) är tillverkad i tunt bomullstyg med handknypplad spets runt halsringningen och manschetter. Rundhalslinning med sprund bak och knäpps med knapp och trådögla. Upptill på ärmen fem platta veck, nedtill spritade rynkor mot manschett med dubbla knapphål.
Livstycket i tuskaftat blått ylletyg, samma kvalitet och samma blåa färg som i kjolen. Livstycket har tre sömmar i ryggen som avslutas med ett sju centimeter långt skört. Livstycket knäpps framtill, omlott på vänster sida, med häktor och trådöglor. Livstycket bärs utanpå kjolen och föreklädet. Förlagan kommer från byn Greningen och är utförd i brokad. Tyget av brokad vävdes upp i samband med inventeringen på 1930-talet och i ett begränsat antal.
Kjolen är bredrandig. Bottenfärgen kan vara grön eller blå med ränder i ljust beige, mörkt beige, sandbrun, gult, brun och mörkgrönt. Tyget vävs i mörkbrun bomullsvarp 30/2 med inslag av ylle, klänningsgarn nr 11/1. Tekniken är tuskaft. Tidigare vävdes med entrådigt ullgarn 6/1. Kjolen rynkas mot en midjelinning i bommullstyg. Sprund framtill som knäpps med hakar och hyskor. Kjolens vidd är ca 240 cm. Kjolens längd 8 cm från golvet. Förlagan till kjolen kommer från Greningen men har genomgått väsentliga ändringar.
Förklädet vävt i tuskaft av redgarn, numera av klänningsgarn 11/1. Bottenfärgen mellanblå med smala ränder i mörkblått. Förklädet rynkas och monteras med handvävt vand. Bandet vävs av tvåtrådigt ullgarn i färgerna mellanblått, mörkbrunt, rostrött, vitt och ljusgrönt. Förklädets bredd 70 cm. Förklädets längd bör vara fem cm kortare än kjolen.
Det finns även ett vitt förekläde som bars tillsammans med vit sjal vid konfirmation, begravningar och vid särskilda kyrkliga högtider. Numera är det fritt fram att bära det vita föreklädet vid alla festliga tillfällen med eller utan vit sjal.
Bindmössan är relativt stor, ganska rundad i nacken, rätt stor flik framtill. Mössan är klädd i svart siden för gift kvinna och blå sammet för ogift kvinna. Mössan är gängse typ fören för storjämtska dräktområdet. Till mössa hör ett stycke i tunt bommullstyg eller tyll med broderier och handknypplad spets. Ytterligare utsmyckning av bindmössan är band som fästes runt mössan, bandändarna läggs i kors baktill.
Kjolväskan förekommer i flera varianter. Den vanligaste är av brunt ylletyg med broderier i tunt ullgarn i färgerna gult, ljus grått, två gröna nyanser, rosa och tre röda nyanser. Sömnadsteknikerna är schattersöm, kedjesömn och stjälksöm. Väskan fodras med halvlinne och monteras med handsmidd mässingsbygel. Väskan förekomer även med baksida av ljust skinn.
Strumpor i sandelbrun färg i ullgarn.
Skor i svart skinn, i dräktmodell med handsmidda spännen i mässing. Då det numera kan vara svårt att få tag i dräktskor går det bra att andvända svart skor av någon passande modell.
Sjalen kan vara en sidensjal gammal eller ny, i valfritt mönster och färg. Det förekommer även en handvävd sjal i färger liknande kjolens färger.
Mansdräkten
Mansdräkten som tillkom under mitten av 1950-talet är en komposition med inflytande av uniformer. Förklaringen är att de plagg från Lit som finns bevarade i Jamtlis samlingar är militära uniformer. Lits mansdräkt har till en del dessa uniformer som förlaga. Under lång tid var många befälspersoner bosatta i Lit. Namn som vittnar om det är majorbostället, kaptensgården, kornett- och kompanibostället. Dräkten tillverkas av mörkblått kläde. I dräkten ingår ett stort antal mässingsknappar. Initiativstagare till Mansdräkten var Gunnar Gudmundsson, Fjäl, Anna Magnusson, Brynje, Inga-Märta Söderström, Hölje, Fritz Stockfelt, Söre och Kerstin Göransson, Husås.
Dräkten består av: syrtut, jacka, knäbyxor, skjorta, väst, halsduk i siden, vita yllestumpor, strumpeband och skor.
Syrtut eller långrock. Den knälånga rocken är i mörkblått kläde. Den har krage och slag, är avskuren i midjan, smalt har sprund och fickor baktill. Dubbla knapprader framtid, tio stycken. Rak ärm med sprund, tre knappar vid sprundet. Fodrad med handvävt tyg.
Jackan av samma material som långrocken: Krage och slag. Dubbla rader knappar, sex stycken. Två knappar på ärmarna. Fodrad med handvävt tyg i bomull.
Byxan av samma mörkblå kläde som syrtut och jacka. Byxan är knälång med tre knappar vid varje knä. Lucka framtill samt fickor.
Skjortan av vitt linne. Dubbel krage som kantas med handknypplad spets. Enkel manschett som knäpps med pärlemorknapp.
Västen av handvävt tyg i ylle och bomull. Varp i mörkblått bomullsgarn 30/2, inslag ullgarn nr 6/1 i färgerna brunt, grönt, vitt och tegelrött. Spänntamp baktill. Foder i oblekt linne. Västen har en 5 1/2 cm hög ståndkrage. Slag med knappar- Dubbla knapprader framtill. Två fickor samt innerficka.
Halsduk av svart siden. Svart rispband förekommer också.
Strumpor i vitt ullgarn.
Strumpeband handvävda i tvåtrådigt ullgarn i färgerna vitt, brunt, grönt och rostrött. Banden knyts i rosett vid knäna.
Skor i svart skinn, i dräktmodell med handsmidda spännen i mässing. Här gäller samma som med skor till kvinnodräkten, då det numera kan vara svårt att få tag i dräktskor går det bra att andvända svart skor av någon passande modell.
Huvudbonad till syrtut används hög hatt. Till jackan en filthatt med handvävt band.
Källhänvisning
Lits sockendräkter 1983
Jämten 1953
/Margareta Jonsson Ogilwie textilombud för Lits Hembygdsförening